Thomas Eriksons personlighetstest och färgerna

Varför pratar alla om röd, gul, grön och blå personlighet? Thomas Erikson har gjort sin färgkodade personlighetsteori till en svensk snackis – men vad bygger den på, hur fungerar personlighetstestet och vad säger kritikerna? Här får du koll på allt om Eriksons personlighetstyper, hur testet fungerar och varför modellen delar både arbetsgrupper och experter.

Vem är Thomas Erikson?

Konceptet har blivit mycket populärt och lett till en rad uppföljare – bland annat Omgiven av psykopater och Omgiven av dåliga chefer – där den färgkodade modellen fortsätter att användas som grund.

Erikson har ingen formell bakgrund inom psykologi eller beteendevetenskap, men hans böcker har ändå sålt i stora upplagor och översatts till ett flertal språk. I Sverige har modellen fått särskilt stort genomslag i företagssammanhang, där den ibland används i samband med teamutveckling eller ledarskapsutbildningar.

Personlighetstyperna enligt Thomas Erikson

I Eriksons modell delas människor in i fyra olika personlighetstyper – röd, gul, grön och blå – beroende på hur de tenderar att agera och kommunicera. Färgerna är tänkta att representera olika beteendemönster snarare än fasta egenskaper. Många känner igen sig i mer än en färg, men ofta finns en dominant typ som märks tydligast.

Här är en kort översikt över vad varje färg står för:

Färg	Beskrivning	Typiska egenskaper
🔴 Röd	Den drivande	Resultatinriktad, bestämd, snabb till beslut
🟡 Gul	Den sociala	Utåtriktad, optimistisk, idérik
🟢 Grön	Den harmoniska	Lojal, tålmodig, trygghetssökande
🔵 Blå	Den analytiska	Systematisk, noggrann, eftertänksam

Tanken med färgmodellen är inte att sätta etiketter på människor, utan att hjälpa till att förstå olikheter i kommunikation och arbetssätt. Den används ofta i sammanhang där grupper vill utveckla samarbetet genom att bättre förstå varandras styrkor och reaktionsmönster.

Hur fungerar Thomas Eriksons personlighetstest?

Det finns inget officiellt, vetenskapligt validerat personlighetstest som är direkt utvecklat av Thomas Erikson själv. Däremot har många testverktyg online tagits fram med inspiration från hans färgmodell. Dessa bygger ofta på självskattning, där man får svara på frågor om sitt beteende i olika situationer:

Utifrån svaren beräknas vilken färgtyp som dominerar, samt om man har inslag av andra färger. Resultatet presenteras ofta med en kort beskrivning av ens dominerande drag, och ibland med råd om hur man bäst samarbetar med personer av andra färger.

Det är viktigt att förstå att dessa test inte är kliniska diagnosverktyg, utan främst syftar till att ge ökad självkännedom. De används ofta som underlag för reflektion i team eller i samband med personlig utveckling.

Färgsystemets bakgrund: DISC och inspiration

Grunden till Thomas Eriksons färgmodell kan spåras tillbaka till DISC-teorin, som utvecklades av psykologen William Moulton Marston på 1920-talet. Marston beskrev fyra olika beteendemönster – Dominance, Influence, Steadiness och Conscientiousness – som sedan låg till grund för olika personprofilverktyg inom arbetsliv och ledarskapsutveckling.

Eriksons version bygger på samma idé, men är förenklad och har anpassats för att bli mer lättillgänglig. Färgerna – röd, gul, grön och blå – fungerar som visuella symboler för de fyra beteendetyperna. Han har dessutom valt att skriva på ett sätt som riktar sig till en bred publik snarare än forskarvärlden.

Skillnaden mellan DISC-profiler och Eriksons tolkning är att DISC ofta används tillsammans med licensierade verktyg och professionell återkoppling, medan Eriksons modell är mer öppen, förenklad och populär inom t.ex. föreläsningar, teamövningar och självskattningstester online.

Vad säger forskningen om personlighetstester som detta?

Thomas Eriksons modell har blivit mycket populär i arbetslivet, men den har också fått tydlig kritik från psykologiskt håll. En vanlig invändning är att modellen saknar vetenskaplig grund. Den bygger inte på validerade psykologiska testverktyg och uppfyller inte de krav som ställs på reliabilitet och validitet inom forskningen.

Några av de vanligaste invändningarna är:

• Modellen förenklar mänskligt beteende till fyra kategorier, vilket riskerar att skapa stereotyper.
• Testresultaten bygger på självskattning, vilket gör dem känsliga för subjektiva tolkningar.
• Personligheter är ofta mer nyanserade än vad modellen ger utrymme för.
• Det finns inga oberoende studier som visar att färgmodellen förbättrar kommunikation eller prestation i team.

Inom modern psykologi används i stället personlighetsteorier som bygger på Big Five-modellen, som utgår från fem breda dimensioner: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, tillmötesgående och emotionell stabilitet. Denna modell är empiriskt testad och används ofta i forskning och rekrytering.

Att Erikson själv saknar utbildning inom psykologi har också lett till frågor om hur ansvarsfullt det är att lansera en beteendemodell med så brett genomslag.

Trots att Eriksons modell saknar vetenskapligt stöd har den blivit ett etablerat verktyg i många arbetsmiljöer och utbildningar. En av de främsta förklaringarna är att modellen är lätt att förstå och använda. Många upplever att färgerna skapar ett gemensamt språk för att prata om kommunikation, konflikter och styrkor i en grupp.

Modellen upplevs också som praktisk i vardagen – både för självinsikt och för att tolka andras beteenden. Det gör den särskilt tilltalande i sammanhang där man snabbt vill få igång reflektion eller samarbete.

Det är dock viktigt att betona att modellen inte bör användas som ett diagnosverktyg eller som grund för beslut i t.ex. rekrytering. Som samtalsstöd eller inspiration kan den fylla en funktion, men då bör man samtidigt vara medveten om dess begränsningar.